Volatilitet mäter hur mycket och hur snabbt priset på ett instrument rör sig. Hög volatilitet innebär stora eller snabba prisrörelser, vilket ökar risken vid handel, medan låg volatilitet signalerar mer stabilitet. Det kan också beskriva de bredare marknadsförhållandena under längre perioder av osäkerhet.
Vad driver volatiliteten?
- Ekonomiska händelser och data: inflation, sysselsättningssiffror, BNP och centralbanksåtgärder (särskilt räntehöjningar eller sänkningar).
- Politiska och geopolitiska händelser: val, regleringsförändringar och globala konflikter.
- Investerarsentiment: rädsla, girighet och marknadscykler påverkar köp- och säljtryck.
- Företagsnyheter: resultatrapporter (särskilt om prognoser missas), fusioner/förvärv och skandaler (böter, visselblåsning etc.) kan påverka aktiekurser.
- Utbud och efterfrågan: brister, marknadslikviditet och globala handelsförändringar.
- Black Swan-händelser: ekonomiska krascher, naturkatastrofer och pandemier.
Hur mäter man volatilitet?
Det finns flera sätt att följa volatiliteten. Ett är standardavvikelse, som mäter hur mycket priser avviker från genomsnittet – en större skillnad indikerar högre volatilitet. Andra metoder inkluderar VIX, eller volatilitetindex, som mäter förväntad volatilitet för US 500. Du kan också använda historisk volatilitet för att bedöma prisrörelser över en viss period, baserat på tidigare prisdata.
Prioritera alltid riskhantering under volatila marknadsförhållanden, eftersom ökade svängningar kan förstärka både potentiella vinster och förluster.